Land down under.

Mer än någonsin känner jag hur det okomplicerade livet lockar. Jag kan mörda mig själv för att jag inte tog chansen att leva det liv jag drömt om sen mina unga tonår när jag väl hade chansen.

När jag var 18 var allt klart. Jag hade avslutat mina studier och hade mina kusiner jag skulle bo hos.
Inget kunde hindra mig från mina drömmars stad - Sydney.

Men lilla naiva jag blev rädd och förträngde mina planer och nu står jag här 3 år senare och grämer mig.
Jag hade kunnat jobba röven av mig i ett halvår och tjäna ihop tillräckligt med pengar för att kunna ta en surfkurs och glida runt på stranden i 3-4 månader men jag har allt för mycket som håller mig kvar nu.

Kärlek (osäker förvisso men ändå), ett bra jobb, en fin lägenhet & vänner.

Om det skiter sig med min flört bestämmer jag mig.
Då kommer jag vara ledsen över att det inte blev vi men glad över att jag får uppleva något jag drömt om.



Vad drömmer ni om mina vänner?



 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0