Montecore.
Nu är jag måttligt sur. Så sur att jag seriöst överväger att droppa allt och flytta till Marakesch och bli en skum gammal dam som odlar hasch i trädgården. Det finns sådana damer, tro mig jag vet!
Frågan är om jag har rätt att vara förbannad?
Jag anser det, hela den här grejen är vilseledande..
Jag har faktiskt förstört något som jag längtat efter i 2 år, bara för att jag verkligen få det här att fungera. Är jag naiv? Är det fel av mig tro på det människor säger till mig? Jag blir förbannad på mig själv för att jag inte kan sära på mina känslor, allt går in i vartannat. Så jävla förvirrande.
Jag vill höra "såhär kommer det bli nu.." och sen får följden låta hur fan den vill, bara jag vet?
Ps. Min hår-ångest fortsätter. KOLLA VAD LÅNGT HÅR JAG HADE!
Frågan är om jag har rätt att vara förbannad?
Jag anser det, hela den här grejen är vilseledande..
Jag har faktiskt förstört något som jag längtat efter i 2 år, bara för att jag verkligen få det här att fungera. Är jag naiv? Är det fel av mig tro på det människor säger till mig? Jag blir förbannad på mig själv för att jag inte kan sära på mina känslor, allt går in i vartannat. Så jävla förvirrande.
Jag vill höra "såhär kommer det bli nu.." och sen får följden låta hur fan den vill, bara jag vet?
Ps. Min hår-ångest fortsätter. KOLLA VAD LÅNGT HÅR JAG HADE!
Kommentarer
Trackback
