Veritas

Det här inlägget kommer inte handla om något roligt, så om du vill läsa något kul kan du klicka dig vidare.


Just nu är det miljoner tankar som cirkulerar i mitt huvud men jag ska göra mitt bästa för att få ner dem på pränt.

Jag kan börja med att säga att jag många gången kompromissar med mig själv i den här satans bloggen. Jag har alltid varit en människa med starka känslor och en enorm vilja att förändra världen men det är sällan som jag vågar göra min röst hörd. Jag blir ledsen när jag känner en stark lust att skriva om världens alla orättvisor men sen struntar i det för att jag vet att det inte är sådant folk vill läsa om. Det är inte kul att bli informerad om svältande barn, krig, orättvisor och alla andra negativa aspekter av vår värld. Vi har så otroligt lätt för att blunda för det som är svårt, bara stänga av och tänka på något annat när vi står öga mot öga med något som får oss att må dåligt.

Vi ser en reklam om små hemlösa barn med sorgsna blickar på TV och känner medlidande i en sekund innan vi tar ännu en bit godis ur påsen och zappar över till Sex and the city. Blunda för sorg, fokusera på lättsamt roligt, inte tänka på andra, ens egen lycka i främsta rummet. Vad kan man göra? Man är bara en person, hur kan en enstaka människa förändra världen?

Varför slutar vi inte rättfärdiga det faktum att vi vänder ryggen till för allt som på något sätt är obekvämt?


Jag har precis läst ut boken VÅR FÖRBANNADE RÄTT av Maja Frankell. Jag läste ut den trots att jag lipade mig igenom varenda sida, trots att jag fick ont i magen och helst av allt hade velat slå ihop den och återgå till mig egna trygga lilla värld som förvisso innehåller problem men nu när jag tänker efter i mindre skala än många andras. Nu menar jag inte att vi ska nedvärdera våra egna problem, även vi som har tak över huvudet, mat på vår tallrik och en säng att sova i har rätt att må dåligt. Men det finns INGEN ursäkt för att vi som har möjligheter och medel inte hjälper de som behöver oss.


Jag önskar att jag kunde citera hela VÅR FÖRBANNADE RÄTT för varenda ord är värt att läsas men det hade tagit för lång tid. Jag ska inte heller ge mig på ett försök att beskriva den för jag kan inte göra den rättvisa. Man kan inte förkorta ner de öden som beskrivs. Men jag kan berätta för er att det är så fruktansvärt viktigt att barnen och ungdomarna som delat med sig av sina liv i detta litterära mästerverk får sina röster hörda. Det minsta vi kan göra för alla människor i världen som far illa är att sluta blunda för dem. Nästa steg är att hjälpa till.

På måndag går jag till Röda Korset och ser vad jag kan göra.


Jag litar på att ni har tillräckligt mycket sympati och värme i kroppen för att dra ert strå till stacken för jag vet att alla människor i grund och botten är goda, det har jag alltid trott och ingen kommer någonsin bevisa motsatsen för mig. Läs boken, ta dig tid att fundera över vad du brinner för och GÖR NÅGOT.

Och sist men inte minst vill jag säga att jag älskar er allihop. Ja, det är ett väldigt starkt ord men det gör jag för det är det minsta jag kan göra.


Jag avslutar med att posta en länk som jag hoppas att ni tar er tid att gå in på.

www.volontarbyran.org <- LÄNK


Ingen kan göra allt men alla kan göra något.